Direktlänk till inlägg 16 februari 2011
hejhopp!
Så.. jag har varit sjuk idag också eller varit jag är sjuk rättare sagt. Jag var alltså inte i skolan, utan hemma här. Instängd.
Jag har inte så mycket att skriva egentligen då jag bara har sovit och haft det allmänt tråkigt här hemma. Men jag känner mig lite smått deprimerad,
jag blir lätt det då jag är sjuk och är hemma. Jag börjar tänka på Jagge och massor av annan skit som bara vill tynga ner mig. Det är som ett svart moln som kommer och omfamnar min kropp med massa hemsk saker. Som nu har jag världens ångest över skolan åter igen och mitt självförtroende är på bott.
Jag saknar Albin, hans kramar tar bort det svarta molnet med all denna skit. ♥
Men när jag väl måste gå ifrån Albin så kommer det tillbaka,
det kanske inte märks på mig men jag är ganska så deprimerad av mig.
Sen Jagge gick bort så är det fortfarande ett hål i mitt hjärta,
ett nästan obotligt hål. Albin's närhet får mig att glömma allt runt omkring!
Nej, nu vill jag bara ta studenten och komma här ifrån. Jag orkar inte mer,
nu tar det stopp. Jag måste få förändringar i mitt liv, försöka gå vidare.
Men hur ska man kunna glömma någon som har satt ett ärr i ens hjärta för gott?
Jag vill inte bo i Arvika mer, jag vill bara rymma iväg till ett land där ingen kunde hitta mig. Gräva ner mig under sanden och aldrig mer komma fram,
åh nej jag vet inte vad jag babblar om..
Först hade jag Jagge som gjorde mig så sjukt glad, att man kan älska ett djur så mycket som jag gjorde. Ja, det är obeskrivligt. Sen träffade jag Albin som får mig må så bra, han gör mig verkligen lycklig. Jag älskar han av hela mitt hjärta,
min kärlek för han är också obeskrivlig. ♥
Men nu när en av mina skatter har lämnat mig, så är jag så sjukt rädd att den andra också gör det. För vad händer med mig då? Jag kommer inte ha någon hjärta kvar längre. Det kommer bara vara en skrumpen kolbit som knappt dunkar.
Jag är rädd. Rädd för att bli ensam.
Albin, jag tror du inte förstår hur du påverkat mitt liv. Men du har verkligen fått mig att må så mycket bättre. Det är som om att dom där underbara drömmarna man aldrig vill vakna ur har äntligen blivit till en enda stor verklighet.
När jag träffade dig så var det så sjukt enkelt att prata med dig, det var som att sitta och prata med sin egna spegelbild. Du förstod mig så bra och gör det än.
Jag kommer för alltid hålla fast vid dig, jag släpper aldrig någon som har fått någon som har skakat om min värld som du. Du har fått mig att bli mer självsäker
i mig själv. Jag hoppades på att någon gång skulle jag hitta kärleken,
men jag hittade mycket mer än så. Jag hittade en livskraft,
någon som fick mig att vilja leva livet.
- Jag älskar dig Albin! ♥
Nu ska jag försöka göra lite läxor och förträng allt hemskt,
jag klarar detta. Jag är smart. Jag kommer gå rätt väg.
Ha det bäst,
peace
Ni får tycka som ni vill om det jag skriver, men alla har vi motgångar i våra liv.
Och att få skriva av sig kan vara just en av de få botemedel
som får en att ens le igen?
HEJ! Här med säger jag hejdå till bloggplatsen och säger hellut till min nya blogg: http://agneshedengard.blogg.se/ Denna blogg kommer finnas kvar ett bra tag till, så alla förstår att jag bytt blogg. Så nu finner ni mig som sagt på...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 |
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 |
25 | 26 |
27 | |||
28 | |||||||||
|